Swedish
Surah Al-Muddaththir ( The One Enveloped ) - Aya count 56
DU SOM sveper in dig [i din ensamhet]!
Och prisa din Herres majestät!
Och fly från all hednisk smitta!
[När du ger] ge inte för att få något tillbaka!
Och ha tålamod och fördrag [med allt] för din Herres skull!
för dem som [ständigt] förnekade sanningen, och ingen lättnad skall ges dem!
LÄMNA åt Mig att [ta itu med] den som Jag har skapat ensam [i moderlivet]
och söner som står vid hans sida,
och för vilken Jag har jämnat vägen [genom livet].
Och som nu väntar sig att Jag skall ge honom ännu mer!
Nej! Denne inbitne motståndare till Våra budskap,
skall Jag låta utstå [ett straff tyngre än] klättringen uppför [en hal och brant bergvägg].
Han tänker skarpt och överväger [hur han skall angripa dessa budskap] -
måtte han förgås för dessa tankar,
ja, måtte han förgås för dessa [onda] tankar. -
rynkar pannan och antar en bister uppsyn.
Till sist vänder han sig bort med överlägsen min
och säger: "Det är bara vältalighet som bländar [åhöraren, ord] hämtade från [gamla sagor];
människors ord och ingenting annat!"
Honom skall Jag låta brinna i helvetets eld!
Och vad kan låta dig förstå vad helvetets eld betyder
Den skonar ingen och förtär allt.
I [dess lågor] förkolnar människans [hud].
Nitton [väktare vakar] över den.
Till Eldens väktare har Vi inte utsett andra än änglar, och Vi har enbart angett deras antal för att sätta dem som framhärdar i att förneka sanningen på prov, och att de som [i gångna tider] fick del av uppenbarelsen skall få visshet [om sanningen i denna Skrift], och att de som tror skall befästas i sin tro och att ingen tvekan skall finnas kvar hos dem som [tidigare] fick del av uppenbarelsen och hos de troende, och för att de vilkas sinne är sjukt [av tvivel] och förnekarna skall ställa sig frågan: "Vad kan Gud ha velat säga med denna liknelse?" Så låter Gud den Han vill gå vilse och så vägleder Han den Han vill. Och ingen känner [styrkan hos] Guds härskaror utom Han själv. Allt detta är enbart en påminnelse till människorna.
Vid natten, när den viker;
vid morgonrodnadens glöd!
[Påminnelsen om domen och helveteselden] är förvisso ett av de mäktiga [varningstecknen]
både dem av er som vill gå i främsta ledet och dem som [tvekar och] blir efter.
Var och en skall ställas till svars för vad han har gjort
utom de rättfärdiga som hör till den högra sidan
[och som där de vilar] i [paradisets] lustgårdar, skall förhöra sig
om [de dömda] syndarna [och fråga]:
"Vad förde er till helveteselden?"
De skall svara: "Vi hörde inte till dem som bad
och vi gav inte heller den nödställde att äta
och vi ägnade oss med [andra] likasinnade åt tomt och respektlöst tal [om höga ting]
och påstod att Domens dag var en lögn -
till dess vi fick visshet."
Då skall medlarnas förböner inte vara dem till någon nytta.
HUR är det fatt med dem som vänder ryggen åt påminnelsen
[De beter sig] som skrämda åsnor
Men [i stället för att lyssna till uppenbarelsen] begär de, var och en av dem, att få [en egen] lättförståelig Skrift!
Nej! De [tror ju inte på räkenskap och dom] fruktar inte evigheten.
Nej, detta är en påminnelse,
och låt den som vill lägga den på minnet!
Men de kommer inte att lägga den på minnet annat än om Gud vill. Det är Han som är värd att fruktas, Han ensam som förlåter synd.